Astma- och Allergiföreningen i Kronoberg
höll debatt om vedeldnings hälsorisker måndagen den 13 november 2000. Ca 40 personer
hade mött upp på Garvaren Nöje i Ljungby för at ta del av vad de inbjudna experterna
från hela landet anser om vedeldning.
Ett antal tillverkare av vedeldningspannor och pelletsbännare
hade tagit tillfället i akt att visa sina produkter.
Ordförande Arne Hallström, länsföreningen Kronoberg,
hälsade de närvarande välkomna och öppnade debatten med att låta de inbjudna
debattdeltagarna presentera sin roll och syn på ämnet.
Lotten hade avgjort att Ljungby kommuns
energirådgivare, Hans Gunnar Bremer, fick inleda.
Hans Göran konstaterade att uppvärmningen av våra hus
har låg prioritet i kommunen. Halva befolkningen bor i centralorten och resten "mitt
i skogen". Av tradition har man alltid eldat på samma vis, så varför ändra på
det?
Det finns en hel del gamla anläggningar som måste bytas
ut mot nya miljögodkända anläggningar. Ljungby kommun har genom bidrag medverkat till
att c:a 100 st pelletsanläggningar installerats under året. Kommunen satsar stort på
fjärrvärme. Redan innan det nya värmeverket är i drift har man tecknat ett hundratal
kontrakt.
Hans Göran påpekade att all anslutning till fjärrvärme
skall vara frivillig och att bioeldning i form av pellets har kommit för att stanna. Han
hoppades att Riksdagen snart skulle släppa miljöpropositionen så att landsomfattande
riktlinjer för vedeldning skapades.
Forskningschef Claes Tullin, Statens Provnings- och Forskningsinstitut
efterlyste ett miljökvalitetsmål.
Claes redogjorde för de skadliga ämnen som uppkommer vid
felaktig bioeldning, metan, partiklar, sot, aska, kolväten, bensen och marknära ozon
nämndes. Även påverkan av växthuseffekten är betydande från gamla anläggningar. Man
har beräknat att de 33000 T-Wh som produceras i gamla anläggningar genererar 65000 ton
partiklar/år. Claes bekräftade att som Kronoberg eldar, eldar Sverige. 70% av
anläggningarna är gamla, 30% har ackumulatortank, endast 10% är godkända miljöpannor.
Bertil Forsberg, forskare i luftföroreningar vid Umeå
universitetssjukhus.
Har studerat vedeldningens påverkan på astmatiker. Boven
är enligt Bertil halten av partiklar i luften, värst är de små partiklarna som lätt
tar sig in i bostäderna via ventilationen. En amerikansk studie visar att när
partikelhalten i luft innehåller 10-30 ppl påverkas ca 5% av astmatikerna. Ökar
mängden partiklar med 20% påverkas 60 - 70% av astmatikerna. Mängden av bensen i luften
påverkar även astmatiker. Mätningar har visat att bensenhalten i luften i Lycksele är
högre än i Stockholm och Göteborgs innerstäder. WHO har fastslagit att det föreligger
fara med att utsättas för partiklar förorsakade av vedeldning.
Göran Pettersson, Institutionen för kemisk
miljövetenskap på Chalmers.
Göran ansåg att bilavgaser var värre än vedrök för
astmatiker. Rök från vedeldning innehåller enligt honom inte några farliga ämnen,
vilket kan förklara att tidigare generationer som levde nära vedrök inte ådrog sig
allergier i någon högre utsträckning.
Däremot hävdade Göran att ökningen av astma och
allergi kan härledas till den ökade exponeringen av bensin- och dieselavgaser. Göran
hävdade även att vissa antioxidanter som uppstår vid vedeldning med låg temperatur
(vanillin och andra metoxidfenoler) skulle vara nyttiga att inhalera. Vi skall kämpa för
att få bort grundorsaken till allergier och inte förändra den kemiska miljön genom att
tex. ersätta levande blommor och krukväxter med plast blommor som innehåller kemiska
mjukgörare och flamskyddsmedel.
Roland Efraimsson, Astma- och Allergiförbundet,
Stockholm.
Roland ville satsa på sol, vind och vatten som
energikällor. Han krävde ett förbud mot småskalig vedeldning i tätorter. Så många
som 70-80 000 klagomål kommer årligen in beträffande besvär av vedeldning. Var tionde
astmatiker drabbas. Det är viktigare att sätta gränsvärde på luftföroreningar än
att fokusera på energisparande, då en miljögodkänd vedeldningsanläggning med god
rening är mer energisnål än en konventionell äldre anläggning.
Bengt-Erik Löfgren, Statens Energimyndighet och
Älvdalens fastbränsleteknik.
Hävdade att det var skillnad på vedeldning och
vedeldning. Man beräknar att det finns 1.4 milj vedeldare, 70% av dessa eldar på
traditionellt vis, utan ackumulatortank, varje anläggning spyr ut 270 kilo tjära / år.
Med en ackumulatortank utan rening minskar utsläppet till 45kg / år, med den sämsta
reningstekniken kommer man ner till 4 kg / år och med den bästa 0,5 kg / år. Om man
började elda pellets istället kommer man ner till 0,1 kg / år.
Sven Börjesson, miljöreporter vid Sveriges radio.
Sven kastade in en brandfackla i debatten. Han hade tre
goda skäl till småskalig vedeldning: den ger motion, är trevlig och är ett bra sätt
att bli av med avfall. Men där var det med det fina med bioenergi. Han hävdade att
bioenergin var en dålig affär. Att elda upp sågspån och flis som kunde bli utmärkta
byggprodukter i så kallat kompositmaterial, är rena förlusten. Då ändå 80% av allt
byggmaterial förr eller senare används som bränsle. Vad man skulle göra med de
fenolhartser och andra kemiska ämnen som används vid framställnig av kompositmaterial,
framgick inte.
Sven hävdade att 80% av Indonesiens bioproduktion eldades
upp och att i de svenska sågverken produceras 550 m3 spillprodukter årligen
som eldas upp.
Han såg en kalhuggen jord framför sig som ett resultat
av allt flitigare global vedeldning.
Efter kaffepausen pucklade debattdeltagarna på varandra i
sedvanlig ordning. Ordföranden Arne hade ett strängt jobb att hålla tiderna för de
olika inläggen och replikerna.
Sammanfattningsvis kan man konstatera efter en givande
debatt att de flesta var ense om att vedeldning skall, i de fall småskalighet är
nödvändig, genomföras i miljögodkända anläggningar. I tätbebyggda områden satsa
på fjärrvärme och pellets.
En av de viktigaste ingredienserna för att lindra
lidandet för våra allergiker är trots allt information. Information om hur man eldar,
och om vad som orsakar besvären och att man inte skall oroa sig för gransämjan. Besväras
man av grannens eldning, säg ifrån. Hjälper det inte be miljökontoret om hjälp, din
ved eldande granne inser snart att Du gjort honom en tjänst.
Vid pennan
