Minnesanteckningar
vid Paneldebatt om ”Nyttig mat”, Konsthallen på Ljungby bibliotek
020923. ca 50 deltagare.
Arne
Hallström, Länsföreningen
Hampe Mobärg, Unilever
Cecilia Björåker, Skolsköterska
Nils
Georg Asp, SNF
Susanne Ask, Dietist
Per-Ove Lind,
Alternativmedicin, allmänläkare med naturläkemedel och naturmedel och
nu livsmedel som intresseområde.
Åke Bruce, Livsmedelsverket, läkare i kost-hälsa-frågor.
Arne
öppnade med en presentation av panelmedlemmarna, och redovisning av
programmet.
Nils
Georg Asp, SNF, universitet i Lund, www.snf.ideon.se,
vi äter 40-50 ton per liv för kvinnor och kanske 70 ton för män. Mat
som gör dig frisk är bra mat för alla, diabetikerna hade detta som
rubrik på en kokbok för 15-20 år sedan. Vi behöver hela kostcirkeln,
alla olika vitaminer och övriga ämnen. Kostcirkeln = Matcirkeln, det
ska vara av allting i denna varje dag. Över 1/3 grönsaker, ¼ av
potatis eller liknande och resten kött/fisk. Den genomsnittlige 50-åringen
väger 83 kg (-91) som var 75kg (-63) med midjemått 93cm. Balans i mat
och motion, det är naturligtvis bra att utnyttja vardagsmotion. I maten
finns skyddsfaktorer, t.ex. vitaminer, antioxidantia, mineralämnen och
kostfibrer. Japan är föregångare i functional food, med ett eget
varumärke. Framtidens mat kommer att se ungefär likadan ut som nu. Grönt
nyckelhål är ett svenskt märke för bra produkter. Ett vetenskapligt
dokumenterat mervärde i maten är functional food.
Åke
Bruce, Livsmedelsverket, för 11 år sedan startade Funtional Food i
Japan som en ”industri”, Mervärdesmat är den svenska benämningen,
olika produktgrupper är:
-
Produkter
med hälsopåstående,
-
Livsmedel
för särskilt näringsändamål,
-
’Kosttillskott’
-
Nya
livsmedel.
Är 4
olika delar inom detta område, varav Produkter med hälsopåstående är
det som närmast är Functional Food. Kosttillskott är t.ex. näringsämnen
och vitaminer. Nya livsmedel är sedan 15/5 –97, med särskilda
egenskaper, t.ex. Becel.
Hälsopåståenden,
Närings(fysiologiska)påståenden, Andra(fysiologiska)påståenden och
påstående om att ett livsmedel minskar risken för sjukdom, det finns
ett stort arbete runt dessa påståenden. Generella
påståenden och produktspecifika påståenden.
Cecilia
Björåker, skolsköterska har förebyggande verksamhet i skolan,
mat i jämförelse med motion. Ohälsan bland barn ökar, ca 25% av 7-åringarna
har någon form av allergi. Den sociala bakgrunden har påverkan för hälsan
och det är något skolsköterskan arbetar med. Medicin och livsmedel,
var går gränsen emellen dem. Kommer alla att ha råd att äta denna
mat. Olika företag gör reklam för sin produkt som den bästa. Men kan
de vara bra för barnen i skolan, det magonda kanske inte beror på
maten, det kan vara annat i omgivningen. Funtional Food är en luddig
term och något oförklarlig för barn och föräldrar.
Per-Ove
Lind, Alternativmedicin, vad kan man förbygga sjukdomar med för
mat utan att det ska räknas till medicin. Minska risker för sjukdomar
genom olika omättade fetter, istället för smör, som t.ex. Becel. Lök
och särskilt vitlök kan tänkas minska risken för tumörbildande i
kroppen. Astma- och Allergier kanske behöver olika andra saker eller
kan ämnen i lök lindra sjukdomen något? Omega-3 fettsyra, som finns i
Lax och Makrill kan vara hemskt bra att äta, för det kan göra att
lungfunktionen kan behållas längre. Omega-3 och Omega-6 har jämförts
och där Omega-3 är den bästa för bättre hälsa. Salt är farligt för
t.ex. högt blodtryck, miska därför saltet i maten, för
lungfunktionen påverkas. Phytoöstrogen har bättre påverkan på
kroppen än vanlig östrogen.
Hampe
Mobärg, Unilever, informationschef, Lätta, Becel o Knorr är olika
varumärken från Unilever. Becel är ett margarin med hög andel av omättat
fett. Detta sänker LDL-kolesterolet (det onda) med 10-15% på 3 veckor.
Vilket minska risken för hjält och kärlsjukdomar med 20%. Växtsteroler
liknar kolesterol i sin struktur.
Susanne
Ask, Dietist, egenföretagare med föreläsningar för skola och
idrott. Nyttig mat är all mat i ”rätt” propotioner. Kostcirkeln
och tallriksmodellen är mycket bra. Vi behöver ca 60-80g fett per dag.
Dessa döljs i olika matdelar. Proteiner behövs och finns i tillräcklig
mängd. Kolhydrater är en annan viktig produkt, fibrerna är viktiga
tillsammans med vitaminer och antioxidanter, finns även i frukt och grönsaker.
Man kan skapa en egen bra bakteriekultur i tarmen med mycket
kolhydrater. Astma och allergiforskningen håller just nu på med
bakteriefloran i tarmen. Grönsakerna är viktiga är svåra att få med
i smörgåsmåltiden.
Avbrott
för fika.
Fri
debatt
Helen
Nelson, fråga alestenoider och karottenoidnivå sänks, med Becel,
är detta bra för kroppen och hälsan?
Åke
Bruce, Parafiner tar med sig olika ämnen ur kroppen
Nils
Georg Asp, Livsmedel måste vara säkra, det krävs gränser.
Hampe
Mobärg, Becel är testat och håller sig inom gränserna, livsmedel
har strängare gränser för de ska finnas i handeln.
Smör
äts lite, men sockerberoende ökar, kan det vara detta som ger hälsoproblemen
istället.
Åke
Bruce, krombrist kan finnas men är inte något problem, är ganska
skeptisk till kopplingen med insulin och sockerbrist.
Nils
Georg Asp, mättat fett finns för mycket, och måste minskas, i både
feta produkter och hårda smörprodukter, dessutom sockerberoendet är
överreklamerat.
Hampe
Mobärg, det mättade, dolda fettet ökar i alla fall, så det är säkert
detta som är problemet.
Åke
Bruce, hjärtkärlsjukdomar, har olika aspekter vid olika åldrar,
dock minskar de i åldrar före pension. Margarinet har blivit föremål
för en osaklig diskussion, jämförelse förr och nu, hårda och mjuka.
6 – 8 skivor bröd per dag, gäller dock inte smöret. Vilket är början
till tallriksmodellen.
Helen
Nelson, innehållsdeklarationen innehåller inte hela sanningen. Vad
ingår mer, hur är dessa konkret, denna deklaration är bara
huvudingredienserna.
Hampe
Mobärg, det finns fortfarande härdade fetter, men vad som ingår i
brödet i olika bagerier är svårt att säga.
Åke
Bruce, märkningen är specificerad i fallande ordning, men inte
fullt komplett. Producenten ska kunna svara, kontakta dem.
Konstgjorda
sötningsmedel finns i många livsmedel, ska det vara nödvändigt?
Åke
Bruce, det är upp till konsumenten. Aspartam är utsatt för en förtalskampanj.
Susanne
Ask, det kan vara farligt att dricka mycket av vanlig saft, därför
kan vara ett bra alternativ.
Lättmjölk
har tillsats av A-vitamin, kan det spela roll på benskörhet?
Åke
Bruce, debatt kommer nästa vecka i Uppsala. Där det ska
diskuteras.
Nils
Georg Asp, Functional Food = vetenskapligt dokumenterad mat, som ska
tillföra rätt ämnen, ska dock vara ”nyttig” mat. Dessutom är det
bra i mat, ja det är är svårt att överdosera. Ont i magen kan dock
avhjälpas, ändå inte hela symptomen.
Åke
Bruce, det kunde vara trevligt att se svaret på en undersökning
gjord i levande livet, t.ex. i skolan.
Konserveringsmedel
i maten?
Åke
Bruce, livsmedelstillsatser, några är syntetiska, många av dessa
är utvunna ur naturliga ämnen och sedan tillverkade. Abensoesyra och
Atsofärgämnen kan framkalla allergier. BHA och BHT är också
speciella ämnen. Oftare är det de vanliga livsmedel som är problemet.
Läkemedelsverket,
anser att mat ska anses som läkemedel, det är besvärligt för oss.
Åke
Bruce, Livsmedel ska inte anses som läkemedel enligt en överenskommelse
för 15 år sedan. Dock är det Läkemedelsverket har tolkningsföreträde.
Nils
Georg Asp, denna har SNF tagit del av och diskuterar runt denna fråga
med Läkemedelsverket. Nyckelhålsmärkta produkter är bra men inte läkemedel
utan bara livsmedel.
Per
Ove Lind, Livsmedelslagen är mycket liberalare än Läkemedelslagen.
I butiker finns denna Functional Food utspriddd i hela lokalen för de får
ej göra reklam för sig.
Helen
Nelson, kan man inte få bättre sammansatt kost i skola och fängelser,
för att lugna barn och fångar i den dagliga verksamheten? Kalla denna
mat för Spetsmat. Grön nyckelhål för bröd kan vara tomma fibrer.
Nils
Georg Asp, förslaget noterat, www.hp-info.nu,
kommer att ha informationer att läsa.
Åke
Bruce, fångestudien är intressant, Nyckelmärkningen är till för
ökat fiberinnehåll.
Ska
vi helt skippa, mjölk o ost, och då, när ska det ske?
Susanne
Ask, det handlar om en helhet, vad används i andra delar av målet?
Kombinationen är viktig. Regelverket för detta finns för barn över 3
år.
Cecilia
Björåker, på BVC fick vi larmrapporten om för lite fett, därför
är det visat att barn väljer lättprodukter.
Susanne
Ask, det finns nationella riktlinjer för maten.
Nils
Georg Asp, det gäller inte de äldre barnen, det tillser att få i
sig.
Frukosten
på sjukhuset är fiberfattig, är det rätt?
Susanne
Ask, när man är sjuk är det svårare att tillgodogöra sig fibrer
och behovet av kalorier är viktigare.
Mervärdesmat,
finns en övre gräns per dag?
Nils
Georg Asp, mängden begränsas av att det är mat. Det i sig ger
svaret att det går inte att överdosera.
Åke
Bruce, livsmedel ska inte gå att överdosera i normala mängder.
Åke
Bruce, svampmycel av mögelsvamp, odlade i olika tankar, för olika
Cornprodukter, ihopbundna av äggvita.
Per-Ove
Lind, en ny typ av proteiner kom fram, detta var den enda som överlevde.
Arne
Hallström avslutade paneldebatten, med att överlämna blommor till
panelen och tackade för deltagandet.
Vid
anteckningarna Lars-Åke Långh
<TILLBAKA>
